Frågor och svar

Här har vi samlat vanliga frågor och svar som riktar sig till gående och cyklister.

Allmänt

På vilken sida ska jag gå på en gemensam gång- och cykelbana?

På en gemensam gång- och cykelbana ska cyklisten cykla på höger sida i färdriktningen och fotgängaren gå på vänster sida i färdriktningen. Detta för att fotgängaren ska möta de cyklister som kommer från motsatt håll.

På en separerad gång- och cykelbana ska cyklisten cykla på höger sida i färdriktningen på sin del av banan. Fotgängarna går på höger sida i färdriktningen på sin del av banan.

Får man cykla på gågatorna?

Man får cykla på gågator dock är den högsta tillåtna hastigheten gångfart och väjningsplikt mot fotgängare gäller. Som gångfart betraktas en hastighet av högst 7 km/tim.

Får man cykla på trottoaren?

Nej, trottoarerna är till för de som går. Trottoarer betraktas som gångbanor även om de inte är skyltade. Cyklister får korsa gångbanor och har då väjningsplikt mot gående.

Det finns enligt trafikförordningen ett undantag som säger att barn, till och med att de fyller åtta år, får cykla på gångbana om cykelbana saknas.

Kan ni sätta upp farthinder på vår gång- och cykelbana?

I trafiken gäller ömsesidig respekt mellan trafikanter. Beteenden i trafiken är svåra att bygga bort. Farthinder på gång- och cykelvägar försämrar tillgängligheten avsevärt för alla trafikanter och försvårar för dem med funktionsnedsättning. För cyklister innebär farthinder i form av fartgupp en säkerhetsrisk och kan orsaka svåra olyckor. Farthinder försvårar även för driften, både när det gäller att sopa bort grus och att röja snö på vintern.

Staden arbetar aktivt med att främja hållbart resande och att öka framkomligheten för gående och cyklister. Farthinder på gång- och cykelbanor är inte en metod som staden bedömer vara i linje med stadens styrande dokument och arbetssätt.

Kan ni sätta upp en bom som hindrar motorfordon från att köra på gång- och cykelbanan?

Problem med motorfordonstrafik på gång- och cykelbanor bedöms i första hand vara en polisiär fråga eftersom det handlar om brott mot gällande trafikregler.

Staden är restriktiv med att sätta upp nya hinder, särskilt på huvudcykelstråken. Hinder på lokala cykelstråk kan accepteras men byggnation måste föregås av granskning. Bommar och andra fasta hinder ökar nämligen olycksrisken framförallt för cyklister. Det är inte ovanligt att cyklister cyklar in i hindret och skadas. Bommar riskerar även att minska tillgängligheten för de som till exempel färdas i rullstol, använder rullator, går med barnvagn, cyklar med handikappcykel, cykelvagn eller barnsadel. I mörker kan hindren även vara svåra att se trots reflexer.

Olycksrisken är således större att en cyklist kör på ett hinder än att en incident inträffar med en olovligt körande bil eller moped. Dessutom försvårar hinder på gång- och cykelbanor renhållning och vinterväghållning.

Drift och underhåll

När påbörjas snöröjningen av gång- och cykelbanor?

Vanligtvis börjar staden snöröja när det slutat snöa så att all snö tas med på en plogning. Vid långvarigt snöfall eller vid kraftiga mängder snö kan vi börja ploga innan det slutat snöa.

Hur går snöröjningen av gång- och cykelbanor till?

Staden har tio mindre traktorer, speciellt anpassade för gång- och cykelbanor, fördelade på nio områden i kommunen. Snöröjning av gång- och cykelbanor tar ungefär 10 timmar per område. Staden får problem när temperaturen växlar mellan varmt och kallt, för då hinner isen både smälta och frysa. När isen tinar rasar sand igenom det tunna islagret på gångbanorna, och då bildas en isskorpa som gör att det blir väldigt halt.

Vädret påverkar alltså när vi kan åka ut och hur lång tid det tar.

Varför passar ni inte på att ploga cykelbanan när ni ändå har plogat vägen bredvid?länk till annan webbplats

Det kan bero på att klockslaget för plogningen inte är ultimat, men mest troligt är det att snöröjningsfordonet är av fel typ. Vi har tio mindre traktorer, som är speciellt anpassade för gång- och cykelbanor.

När och hur halkbekämpar ni gång- och cykelbanor?

Staden halkbekämpar gång- och cykelbanor mellan 15 oktober och 15 april. Denna period kan dock variera något beroende på väderleken.

På gång- och cykelbanor används sand med viss inblandning av salt för att sanden inte ska frysa ihop. Sandning kan ske i förebyggande syfte på trottoarer och gång- och cykelbanor.

Vi sopsaltar delsträckor längs de regionala cykelstråken samt på stadens huvudcykelstråk. Sopsaltning är ett viktigt verktyg för att öka vintercyklismen. De gulmarkerade cykelbanorna på kartan PDFsopsaltas.

Hur fungerar sopsaltning?

Sopsaltning lämpar sig endast på gång- och cykelbanor av en viss standard. Sopsaltningsfordonet kräver en viss bredd, hållfasthet och standard på asfalten för att metoden ska vara effektiv och att inte cykelbanan ska ta skada av fordonets tyngd.

För dig som cyklist innebär sopsaltningen att framkomligheten och trafiksäkerheten ökar – både på vintern när cykelbanan hålls ren från snö och is och på våren när cykelbanan är fri från grus. Det innebär också att tillgängligheten för gående förbättras.

Vi använder en särskild snöröjningsmaskin till en utvald del av gång- och cykelbanorna, en så kallad sopsaltare. Den består av en sopvals och en påhängd vagn. Borsten på sopsaltaren sitter fram och saltlösningen kommer ut längst bak från fordonet. Sopvalsen borstar alltså bort snö och skräp och vagnen sprider ut saltet, som antingen är saltlake, saltlake och torrsalt eller bara torrsalt.

Sopsaltning fungerar inte tillfredställande under -7 grader. Snön och isen smälter då inte längre som metoden kräver och en risk för halka uppstår därmed. Vid så låga temperaturer återgår vi till normal vinterväghållning med plogning och sandning. När temperaturen stiger igen så sopas sanden bort direkt vid första sopsaltningstillfället.

Sandar ni inte gångbanorna när det töar?länk till annan webbplats

Gångbanorna i staden sandas kontinuerligt, men tövädret gör att effekten blir liten eftersom sanden sjunker ner och rinner bort fort.

När sandsopas gång- och cykelvägarna i staden?

Målet är att alla gator, gång- och cykelvägar ska vara rensopade så fort som möjligt efter avslutad vinter, senast den 15 maj. För att hinna sopa klart påbörjas arbetet så snart vädret och temperaturen tillåter, senast i början av april.

Vi börjar alltid sandsopa prioriterade platser. Så här ser prioriteringen ut:

  1. Huvudvägnät av cykelbanor
  2. Centrumbildningar
  3. Trottoarer, gång- och cykelbanor
  4. Parkeringsplatser utmed kantsten, servicegator
  5. Huvudvägnät av gator
  6. Lokalgator i villaområdena
  7. Refuger
  8. Gräsytor

Läs mer om sandupptagning här.

Hur felanmäler jag "potthål" i stadens gator?

Då potthål är svåra att förutspå och snabbt uppstår får du gärna göra en felanmälan.

Hur lång tid tar det innan ett "potthål" är åtgärdat?

Från och med att felanmälan är gjord ska staden åtgärda skadan inom 2 timmar till 14 dagar. Potthål på vägar där det är risk för skada för allmänheten prioriteras.

Övergångsställe och gångpassage

När anlägger staden ett övergångsställe?

En framkomlighetsåtgärd

Ett övergångsställe används som en framkomlighetsåtgärd då gående på grund av fordonsflödet har svårt att korsa gatan. Det är inte en trafiksäkerhetshöjande åtgärd, då fordonstrafikens hastighet inte påverkas. Forskning har visat att övergångsställen leder till ett ökat antal olyckor om de inte kombineras med hastighetsdämpande åtgärder.

Vad motiverar ett övergångsställe?

Ett övergångsställe kan motiveras av ett betydande flöde mellan målpunkter på båda sidor av vägen, ett stråk med en tydlig efterfrågan för gångtrafik samt om väntetiden är lång för gående att korsa gatan. Det är viktigt att övergångsställen inte hamnar för nära varandra då respekten för dem riskerar att minska. På lokala gator i ett vägnät, där hastigheten vanligen är 30 km/tim, är kraven för ett övergångsställe ofta inte uppfyllda.

Övergångsställen ger en falsk känsla av trygghet

Forskning visar att den relativa risken att bli påkörd är större på ett övergångsställe (markerat med zebraränder) än om man korsar gatan på en annan plats. Anledningen till det är att gående inte är lika uppmärksamma och går rakt ut i gatan utan att se sig om.

Vad är skillnaden mellan ett övergångsställe och en gångpassage?

En gångpassage har ingen universell utformning och är i dess enklaste slag en nedsänkt kantsten för att underlätta för funktionshindrade och barnvagnar att ta sig upp på trottoaren.

En gångpassage har inga skyltar, till skillnad från ett övergångsställe som måste vara skyltat och markerat med vägmarkering i gatan. Bilister är således inte skyldiga att lämna företräde för gående vid gångpassager, till skillnad från vid övergångsställen där bilister har väjningsplikt mot gående.

Syftet med en gångpassage är att underlätta för gående att korsa en gata där det inte är lämpligt att anlägga ett övergångsställe, till exempel i ett villaområde.

Vad är skillnaden på ett bevakat och ett obevakat övergångsställe?

Ett bevakat övergångsställe innebär att det är signalreglerat med trafikljus. Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller precis ska gå ut på övergångsstället, men gående får inte gå ut på övergångsstället utan att ta hänsyn till närmande fordon. Även den som leder en cykel räknas som gående, men fordonsförare har inte väjningsplikt mot den som cyklar på ett obevakat övergångsställe.

Cykelöverfart och cykelpassage

Vad kännetecknar en cykelöverfart?

En cykelöverfart är en väg som enligt en lokal trafikföreskrift är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke.

En cykelöverfart innebär att motorfordonsförare har väjningsplikt mot cyklister, men cyklister och förare av moped klass II ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos de fordon som närmar sig överfarten. Enkelt förklarat kan en cykelöverfart liknas vid ett övergångsställe för cyklister, överfarten ökar framkomligheten för cyklister.

Läs mer om cykelöverfarter och kolla på Transportsstyrelsens informationsfilm om cykelöverfarter härlänk till annan webbplats.

Vad kännetecknar en cykelpassage?

En cykelpassage är en cykelbana som oreglerat upphör och korsar gata med motorfordonstrafik.

Det finns både bevakade och obevakade cykelpassager. Vid bevakade cykelpassager regleras trafiken av trafiksignaler eller polis. Vid obevakade cykelpassager har cyklister och förare av moped klass II som kommer från en cykelbana väjningsplikt när de korsar en körbana. Fordonsförare på körbanan ska anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklisterna på cykelpassagen.

Läs mer om cykelpassager härlänk till annan webbplats. Transportsstyrelsen har även en informationsfilm som ger nyttig information.

Gångfartsområde, gågata och shared space

Vad gäller vid gångfartsområden och gågator?

Gångfartsområde och gågata är två olika regleringar som genom lokala trafikföreskrifter innebär att övrig trafik endast får trafikera på de gåendes villkor, på gågata får övrig trafik endast trafikera i särskilda fall. Båda dessa regleringar faller delvis in under det bredare begreppet shared space som innebär att olika trafikantgrupper delar på samma yta och att samspelet löses genom hänsyn istället för fysisk utformning eller trafikregler.

Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 8 kap 1§ gäller på en gågata eller gångfartsområde följande:

  1. Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart (högst 7 km/tim).
  2. Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
  3. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående.

Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 8 kap 1§ gäller på gågata att motordrivna fordon inte får föras annat än att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för:

  1. varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan,
  2. transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan,
  3. transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan,

eller

  1. transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan. Förordning (2007:101).

Vad innebär shared space?

Shared space är ett brett begrepp som kan avse gågator och gångfartsområden samtidigt som det är ett begrepp för helt oreglerade platser där olika trafikanter och trafikantgrupper löser samspelet genom ömsesidig hänsyn. Trafiksäkerheten vid shared space grundar sig i att trafikanterna vidtar försiktighet på grund av en upplevd osäkerhet. Shared space kan som princip tillämpas för allt från en villagata eller korsning, till ett torg eller stadsgata.

Specifik reglering för shared space saknas, istället är det utformningen av gaturummet och korsande flöden som ska uppmuntra till samspel mellan trafikanterna.

Vid tillämpning av shared space ska sammansättning av trafikanter vara sådan att förutsättningar för samspel finns.

Senast uppdaterad 15 september 2020