Funktionsnedsättning

Du som har ett barn med funktionsnedsättning eller själv har funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp som underlättar livet. De flesta av samhällets stödinsatser måste du själv ansöka om.

Hur får jag hjälp och stöd hos kommunen?

Du ansöker om hjälp och stöd genom att ta kontakt med mottagningen inom social- och arbetsmarknadsförvaltningen, telefonnummer 08-706 88 00. Där görs en första bedömning och sedan förmedlas en kontakt med biståndshandläggare som utreder din ansökan.

Synpunkter eller klagomål

Om du inte är nöjd med beslutet har du rätt att överklaga det. Om du har synpunkter eller klagomål kan du prata med din handläggare eller skicka in din synpunkt via webben.

Lämna synpunkter eller klagomål

Stöd enligt socialtjänstlagen

Om du själv inte kan tillgodose dina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har du enligt socialtjänstlagen rätt att få hjälp och stöd från din kommun. Det kan vara boende, sysselsättning, boendestöd eller annat bistånd, till exempel hjälp i hemmet, trygghetslarm och avlösarservice. Den som har en funktionsnedsättning har samma stöd via socialtjänstlagen som alla andra, exempelvis ekonomiskt bistånd och stöd i föräldrarollen.

Ansökan om insatser enligt socialtjänstlagenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stöd enligt LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kompletterar hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. LSS gäller för personer med olika former av funktionsnedsättning som påverkar det dagliga livet.

Ansökan om insatser enligt LSSlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

För att kunna söka insatser enligt LSS behöver din funktionsnedsättning stämma in på något av det här:

  1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. En hjärnskada i vuxen ålder efter olycka eller sjukdom, som lett till en bestående intellektuell funktionsnedsättning
  3. Stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, som kräver omfattande stöd och service för att klara av vardagen

Avgifter

Du behöver betala en avgift för vissa insatser som du får enligt socialtjänstlagen. Det kan till exempel vara hemtjänst eller trygghetslarm. Hur mycket du betalar beror bland annat på din inkomst, dina kostnader för boende och vilken insats du får.

Du kan lämna uppgifter om din inkomst och dina kostnader för boende till din avgiftshandläggare. Handläggaren räknar då ut hur mycket du ska betala. Om du inte vill lämna uppgifter till handläggaren betalar du den högsta avgiften för olika insatser. Det är som mest 2 089 kronor i månaden.

Avgifter för stöd och service 2019PDF

Insatser från kommunen

Personlig assistent eller ekonomiskt stöd för personlig assistans

Om du har svårt att till exempel duscha, gå på toaletten, äta, dricka och klä på dig kan du ha rätt att få hjälp av en personlig assistent. En personlig assistent är en person som hjälper dig med det du inte klarar av själv och som vet mycket om din funktionsnedsättning.

Om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka kan det finnas behov av statlig assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB). Detta utreds och beslutas av Försäkringskassan.

Ledsagare

En ledsagare är en person som följer med dig till platser som du inte själv kan ta dig till för att du har en funktionsnedsättning. Ledsagaren kan till exempel följa med dig för att träffa vänner eller till en fritidsaktivitet. Du kan också få hjälp att göra ärenden eller bara gå en promenad.

Kontaktperson

En kontaktperson är som en vän som du kan göra saker tillsammans med. Tillsammans med din kontaktperson ska du göra sådant som du gillar, till exempel gå på bio. Du träffar din kontaktperson några gånger varje månad.

Avlösarservice i hemmet

En avlösare hjälper dina anhöriga genom att komma hem till dig och finnas där om du behöver hjälp med något. Då kan dina anhöriga göra andra saker under tiden, till exempel göra ärenden eller vila.

Korttidsvistelse utanför hemmet

Korttidsvistelse betyder att du som är barn eller ungdom åker iväg och sover borta en eller några nätter varje månad. Du kan vara på ett korttidshem, i en korttidsfamilj eller på ett kollo eller läger.

På korttidshem och på läger finns andra barn och ungdomar som du kan få vara med. Barnen, ungdomarna och personalen brukar göra saker
tillsammans. Du kan få nya kompisar och du tränar på att vara hemifrån.

Korttidstillsyn

Korttidstillsyn är till för dig som är äldre än 12 år och inte kan vara hemma själva innan eller efter skolan, på lov eller studiedagar. Korttidstillsyn är ungefär som ett fritids, där du är tillsammans med andra ungdomar och personal.

Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar

Om du som är barn eller ungdom behöver mycket hjälp kan du kanske inte bo hemma med din familj. Då kan du få bo på ett barn- och ungdomsboende där det finns personal som kan hjälpa dig när du behöver det.

Att bo i ett familjehem betyder att man bor i en annan familj än sin egen. Dina föräldrar och syskon kan hälsa på dig och du kan åka hem ibland.

Bostad med särskild service för vuxna

Om du inte kan bo i en vanlig bostad på grund av din funktionsnedsättning kan du ansöka om en bostad med särskild service. Det finns tre olika
sorters bostäder:

  • Servicebostad. Här finns det personal under hela dygnet som kan ge dig stöd.
  • Gruppbostad. En gruppbostad är till för dig som har stora omvårdnadsbehov.
  • Annan särskilt anpassad bostad. Det kan du få om alla andra möjligheter till anpassat boende har prövats. Det är en boendeform för dig som behöver en lägenhet som är anpassad efter dina fysiska behov. Det finns ingen personal kopplad till lägenheten.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet kan du vara med på om du inte kan arbeta på grund av din funktionsnedsättning. Där kan du arbeta med många olika saker, till exempel måla, spela musik, snickra eller göra praktik på en arbetsplats och arbeta med något som du tycker är roligt. Syftet är att du ska ha något meningsfullt att göra på dagarna.

Landstingets ansvar

Landstinget har ansvar för insatsen råd och stöd enligt LSS och HSL (hälso- och sjukvårdslagen. Läs mer på habilitering.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Landstinget har också en rådgivningstelefon och information om kurser och arrangemang på Habiliteringens resurscenter.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 5 december 2019