Gång

Alla är vi fotgängare. Vi rör oss mellan olika målpunkter; till affären, till parkeringen, till hållplatsen eller tar en promenad. Det finns många fördelar för staden om fler väljer att gå, till exempel en förbättrad hälsa, ett rikare stadsliv, hållbar transportförsörjning och en utveckling mot en bättre miljö.

Vår ambition är att Sundbyberg ska vara en gångvänlig stad där det är lätt för människor oavsett funktionsförmåga att ta sig fram till sitt mål. Staden ska vara sammanhållen och alla ska ha god tillgång till tydliga och trygga gångstråk.

Sundbybergs strategiska inriktning är att, med hjälp av de definierade strategierna i mobilitetsprogrammet, öka den totala andelen hållbara resor till fots, med cykel och kollektivtrafik.

MobilitetsprogrammetPDF definierar stadens arbete för att göra det tryggt, tillgängligt, trafiksäkert och enkelt för alla att resa hållbart och vistas i gaturummet. På så vis skapas förutsättningar för en levande stadsmiljö som bidrar till möten mellan människor.

Staden arbetar med att skapa attraktiva gångstråk med fokus på variation och upplevelsevärden. Gångstråken ska vara överblickbara, lätta att orientera sig i och ha god belysning.

Fler reser till fots

Enligt resvaneundersökningenPDF sker 19 procent av sundbybergarnas resor under en vardag till fots. Det är en ökning sedan den senaste undersökningen från 2016 då 16 procent av resorna skedde till fots.

Goda förutsättningar för gång i Sundbyberg

Sundbybergs stad är Sveriges minsta kommun till ytan. Med en befolkning på 50 000 invånare samt en yta på knappt nio kvadratkilometer är Sundbyberg landets mest tätbefolkade stad. Närheten, småskaligheten och fördelen att ha promenadavstånd till det mesta gör att det finns en stor potential för hållbart resande.

Den stora befolkningen och de många målpunkterna på den relativt lilla ytan medför alltså fördelar, men ställer även staden och dess trafikplanering inför utmaningar. Staden arbetar med att, på ett trafiksäkert vis, prioritera gångtrafik som färdmedel samtidigt som gatuutrymmet ska tillgodose behoven för flera trafikslag och utgöra en attraktiv miljö där invånarna inspireras till att resa till fots.

Vanliga frågor och svar

Allmänt

På vilken sida ska jag gå på en gemensam gång- och cykelbana?

Man får cykla på gågator dock är den högsta tillåtna hastigheten gångfart och väjningsplikt mot fotgängare gäller. Som gångfart betraktas en hastighet av högst 7 km/tim.

Får man cykla på gågator?

Man får cykla på gågator dock är den högsta tillåtna hastigheten gångfart och väjningsplikt mot fotgängare gäller. Som gångfart betraktas en hastighet av högst 7 km/tim.

Får man cykla på trottoaren?

Nej, trottoarerna är till för dem som går. Trottoarer betraktas som gångbanor även om de inte är skyltade. Cyklister får korsa gångbanor och har då väjningsplikt mot gående.

Det finns enligt trafikförordningen ett undantag som säger att barn, till och med att de fyller åtta år, får cykla på gångbana om cykelbana saknas.

Kan ni sätta upp farthinder på vår gång- och cykelbana?

I trafiken gäller ömsesidig respekt mellan trafikanter. Beteenden i trafiken är svåra att bygga bort. Farthinder på gång- och cykelvägar försämrar tillgängligheten avsevärt för alla trafikanter och försvårar för dem med funktionsnedsättning. För cyklister innebär farthinder i form av fartgupp en säkerhetsrisk och kan orsaka svåra olyckor. Farthinder försvårar även för driften, både när det gäller att sopa bort grus och att röja snö på vintern.

Staden arbetar aktivt med att främja hållbart resande och att öka framkomligheten för gående och cyklister. Farthinder på gång- och cykelbanor är inte en metod som staden bedömer vara i linje med stadens styrande dokument och arbetssätt.

Kan ni sätta upp en bom som hindrar motorfordon från att köra på gång- och cykelbanan?

Problem med motorfordonstrafik på gång- och cykelbanor bedöms i första hand vara en polisiär fråga, eftersom det handlar om brott mot gällande trafikregler.

Staden är restriktiv med att sätta upp nya hinder, särskilt på huvudcykelstråken. Hinder på lokala cykelstråk kan accepteras men byggnation måste föregås av granskning. Bommar och andra fasta hinder ökar nämligen olycksrisken framförallt för cyklister. Det är inte ovanligt att cyklister cyklar in i hindret och skadas. Bommar riskerar även att minska tillgängligheten för de som till exempel färdas i rullstol, använder rullator, går med barnvagn, cyklar med handikappcykel, cykelvagn eller barnsadel. I mörker kan hindren även vara svåra att se trots reflexer.

Olycksrisken är således större att en cyklist kör på ett hinder än att en incident inträffar med en olovligt körande bil eller moped. Dessutom försvårar hinder på gång- och cykelbanor renhållning och vinterväghållning.

Drift och underhåll

När påbörjas snöröjningen av gång- och cykelbanor?

Vanligtvis börjar staden snöröja när det slutat snöa så att all snö tas med på en plogning. Vid långvarigt snöfall eller vid kraftiga mängder snö kan vi börja ploga innan det slutat snöa.

Hur går snöröjningen av gång- och cykelbanor till?

Staden har tio mindre traktorer, speciellt anpassade för gång- och cykelbanor, fördelade på nio områden i kommunen. Snöröjning av gång- och cykelbanor tar ungefär 10 timmar per område. Staden får problem när temperaturen växlar mellan varmt och kallt, för då hinner isen både smälta och frysa. När isen tinar rasar sand igenom det tunna islagret på gångbanorna, och då bildas en isskorpa som gör att det blir väldigt halt.

Vädret påverkar alltså när vi kan åka ut och hur lång tid det tar.

Det kan bero på att klockslaget för plogningen inte är ultimat, men mest troligt är det att snöröjningsfordonet är av fel typ. Vi har tio mindre traktorer, som är speciellt anpassade för gång- och cykelbanor.

När och hur halkbekämpar ni gång- och cykelbanor?

Staden halkbekämpar gång- och cykelbanor mellan 15 oktober och 15 april. Denna period kan dock variera något beroende på väderleken.

På gång- och cykelbanor används sand med viss inblandning av salt för att sanden inte ska frysa ihop. Sandning kan ske i förebyggande syfte på trottoarer och gång- och cykelbanor.

Vi sopsaltar delsträckor längs de regionala cykelstråken samt på stadens huvudcykelstråk. Sopsaltning är ett viktigt verktyg för att öka vintercyklismen. De gulmarkerade cykelbanorna på kartan PDFsopsaltas.

Hur fungerar sopsaltning?

Sopsaltning lämpar sig endast på gång- och cykelbanor av en viss standard. Sopsaltningsfordonet kräver en viss bredd, hållfasthet och standard på asfalten för att metoden ska vara effektiv och att inte cykelbanan ska ta skada av fordonets tyngd.

För dig som cyklist innebär sopsaltningen att framkomligheten och trafiksäkerheten ökar – både på vintern när cykelbanan hålls ren från snö och is och på våren när cykelbanan är fri från grus. Det innebär också att tillgängligheten för gående förbättras.

Vi använder en särskild snöröjningsmaskin till en utvald del av gång- och cykelbanorna, en så kallad sopsaltare. Den består av en sopvals och en påhängd vagn. Borsten på sopsaltaren sitter fram och saltlösningen kommer ut längst bak från fordonet. Sopvalsen borstar alltså bort snö och skräp och vagnen sprider ut saltet, som antingen är saltlake, saltlake och torrsalt eller bara torrsalt.

Sopsaltning fungerar inte tillfredställande under -7 grader. Snön och isen smälter då inte längre som metoden kräver och en risk för halka uppstår därmed. Vid så låga temperaturer återgår vi till normal vinterväghållning med plogning och sandning. När temperaturen stiger igen så sopas sanden bort direkt vid första sopsaltningstillfället.

Senast uppdaterad 7 september 2020