Illustrerad symbol för avfallsplanen 2021-32

Avfallsplan 2021–2032

För att en kommun ska kunna sätta riktlinjer och mål för avfallshanteringen, bestämma hur vi ska arbeta för att nå målen och kontrollera att vi är på rätt väg för att uppfylla målen behövs en avfallsplan.

Ny avfallsplan – mot nya mål

Det är ett krav enligt miljöbalken att alla kommuner i Sverige ska anta en avfallsplan. Den nya avfallsplanen är en gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna för tiden 2021–2032.

Avfallsplanen beskriver hur kommunerna tillsammans med sitt avfallsbolag SÖRAB planerar att arbeta med hantering och förebyggande av avfall fram till 2032. Avfallsplanen har tagits fram i enlighet med föreskrifter samt i samråd med myndigheter, förtroendevalda och tjänstepersoner inom kommunen, företag, organisationer och invånare.


Avfallsplanens syfte

Illustration av äppleskrutt, batterier och farligt avfall som ska slängas i olika kärl

Med Avfallsplan 2021–2032 vill kommunerna få ett bredare förhållningssätt till avfallsplanering. Hela kommunen omfattas, alla typer av avfall, samt även produkter som inte blivit avfall än. Den nya avfallsplanen ligger även i linje med FNs hållbarhetsmål, generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen.

Nu ska vi arbeta mot ett cirkulärt avfallssystem

Sveriges kommuner arbetar efter avfallstrappan. Den lyfter fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik inom avfallsområdet. I Avfallsplan 2021 – 2032 har vi utformat målområden och mål för att främja ett mer cirkulärt system som tar oss upp i avfalltrappan.

Nya avfallsplanens mål

Illustration över avfallsplanens mål

År 2032 ska det vara lätt att göra rätt. Systemen för att hantera avfall och material ska vara effektiva och enkla att använda för såväl invånare och offentliga verksamheter som företag.

Fem målområden har tagits fram för att föra oss dit. Målområde 1 – 3 utgör grunden av avfallsplanen medan matavfall och nedskräpning lyfts fram i särskild ordning.

  1. System efter behov

    För att möjliggöra cirkulära system för material och avfall krävs det strategisk planering och en genomtänkt infrastruktur. System som är behovsanpassade och tillgängliga möjliggör att material cirkulerar samt att avfall förebyggs. Det är viktigt att systemen för material- och avfallsflöden är planerade och utformade på ett miljömässigt hållbart sätt så att det blir lätt att göra rätt nu och i framtiden.

  2. Avfall förebyggs

    Avfallsmängderna minskas genom cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Återanvändning finns tillgängligt för alla och genom att dela, laga, byta och låna produkter minimeras avfallsmängderna och mängden skadliga ämnen i kretsloppet minskar.

  3. Material cirkulerar

    Avfall är material som hanteras som resurs i ett kretslopp. Genom arbete med utveckling och beteendeförändring ökar återvinningen till fördel för minskade mängder avfall till förbränning och deponering. Giftfria kretslopp är en förutsättning för att material ska cirkulera.

  4. Matavfall

    Matsvinn förebyggs medan matavfall samlas in separat och hanteras som en resurs. Matsvinn är onödigt matavfall som hade kunnat undvikas om det hanterats annorlunda, så som förvarats annorlunda eller tillagats och ätits. Insamlat matavfall hanteras så att växtnäring och energi tas tillvara. Resterna (rötslammet) vid behandling är så rena att de går att återföra till åker eller skogsmark.

  5. Skräp och nedskräpning

    Skräp är avfall som samlas in i offentlig miljö. Genom att minska mängden skräp som uppstår minimeras även nedskräpningen. Offentliga miljöer, inklusive vatten, är rena, vilket bidrar till minimering av negativ miljöpåverkan och en ökad trygghetskänsla för allmänheten.


Bilagor

Ett fördjupningsmaterial för den som vill sätta sig in i exempelvis bakgrund eller nuläget för SÖRAB och SÖRAB-kommunerna.

Senast uppdaterad 11 april 2023