Handarbete på skulpturer
Här i Sundbyberg på Träffpunkten Allén möts seniorer varje vecka i en syjunta. De delar kunskap, lär sig nytt och har blivit en grupp där gemenskapen står i centrum. Hösten 2025 fick syjuntan ett uppdrag att klä stadens nakna konst (som kanske fryser lite under vintermånaderna).

Syjuntan på Träffpunkten Allén.
Konstrundan Nakna människor – nu med nya kläder
De sex skulpturer som syjuntan klätt på ingår i konstrundan ”Nakna människor” i appen Kulturspåret. Ladda ner appen Kulturspåret och välj rundan Nakna människor för att följa skulpturerna genom Sundbyberg.
Skulpturerna som fått nya kläder
Spjutkastaren, Carl Fagerberg, 1937 – Vid rondellen på Fredsgatan
Under de olympiska spelen i antikens Grekland var de tävlande nakna. Även ordet gymnastik syftar på detta och härstammar från grekiskans gymnós som betyder naken. Genom idrott kunde människans status lyftas och atleter sågs som halvgudar. Kanske är det en förklaring till varför grekerna idrottade nakna?
I vår tid, och även år 1937 då skulpturen skapades, har idrottare kläder på sig. Konstnären Carl Fagerberg har ändå valt att skapa en naken idrottare och refererar på det viset till de tidiga antika olympiska spelen. Antagligen var detta ett medvetet val från
Fagerbergs sida då skulpturen var en beställning till 25-årsjubileet av de Olympiska Spel som hölls i Stockholm 1912. Idrottarens tapperhet och deras kroppar var ett ideal som användes inom den nazistiska rörelse som fann i Europa under den tid då Fagerberg skapade skulpturen.
Nazismens tankar tog inspiration från nationalromantiken och antiken till sitt ariska ideal. På detta sätt skapade nazismen en norm där det egna idealet hyllades och idealiserades. Detta innebar också att det skapas en bild av hur människor inte skulle vara vilket bidrog till fruktansvärda händelser.
Syjuntan har stickat en sjal och handledsvärmare till Spjutkastaren.
Den lyckliga familjen, Carl Fagerberg, 1936 – Sundbybergs torg, Landsvägen
Marabous VD Henning Throne-Holst beställde konstverket av Sundbybergskonstnären Carl Fagerberg. Båda hade ett intresse för antikens konst och Fagerberg arbetade inom den klassiska skulpturtraditionen. De var eniga om att familjen skulle gestaltas nakna, men varför?
Familjen sågs under 1930-talet som ett fundament församhället och tillväxten i både det privata livet och i arbetslivet. En lycklig medarbetare kunde ses som en förutsättning för en framgångsrik industri. Samtidigt försåg en framgångsrik industri familjen med en inkomst så att den kunde hålla sig vid liv och köpa det som behövdes.
Den lyckliga familjen var en symbol för det unga och växande Sundbyberg. Familjens nakenhet skapar en koppling tillantikens gudomliga skulpturer och framställer dem som en idealfamilj. Då skulpturen skapades var normen att familjen bestod av ett heterosexuellt par med tydliga könsroller.
Syjuntan har stickat en mössa och slips till pappan, en mössa med tofs till mamman och en bärsjal till barnet.
Boxaren, Nils Möllerberg, 1926 – Löfströmsvägen 8, Marabouparken
I slutet av 1800-talet var det naturalistiska uttrycket en trend inom konsten vilket innebar att vanliga människors kroppar med naturtrogna drag återspeglades. Boxarens nakenhet påminner om antikens nakna idrottare som visualiserade ett övermänskligt ideal. Tillskillnad från antikens skulpturer har Boxaren individuella drag så som en tidstypisk frisyr och en bruten näsa. Konstnären har även valt att skapa en vältränad och sund kropp vilket var 1930-talets ideal och som är rådande än idag.
Syjuntan har stickat shorts, pannband och svettband till Boxaren.
Margit, Bror Hjorth, 1946 – Löfströmsvägen 8, Marabouparken
Margit var en krokimodell det vill säga en nakenmodell. Den nakna kroppen har varit ett återkommande motiv inom den västerländska konsten. Att lära sig teckna denna har alltid varit en viktig del av den klassiska konstutbildningen. Därför har krokimodeller hyrts in och under 1700–1800-talet var det inte ovanligt att ha krokimodellande som sitt yrke.
Margit var en modell som konstnären Bror Hjorth använde sig av många gånger. Det finns flera exempel på konstnärer som haft kvinnliga favoritmodeller som ibland fick status som musa. Exempel på manliga musor är svårare att hitta.
Syjuntan har stickat en poncho till Margit.
Poseidon/Zeus, Okänd konstnär – Löfströmsvägen 8, Marabouparken
Under antiken representerade gudar som Zeus och Poseidon det högsta idealet. Idealen visualiserades genom vackra, unga, nakna, opersonliga och tidlösa, det vill säga oförgängliga, män. Den grekiska filosofin utgick ifrån kalakagathia-begrettet som innebar att det sköna var synonymt med det goda och vise versa.
Inom den antika konsten var mannens nakenhet inte sexualiserad utan betonade snarare det icke vardagliga. Detta gav mannen en övermänsklig, tidlös och sakral-heroisk status. Andra som avbildades nakna under antiken var mytologiska figurer, döda människors själar, stupade eller stupande hjältar samt atleter.
Syjuntan har stickat en halsduk och handledsvärmare till Poseidon/Zeus.
Kopia (1) av Poseidon/Zeus, Okänd konstnär – Löfströmsvägen 8, Marabouparken
“Den här kvinnan är inte din granne”. Det säger konstnärens dotter om skulpturen. Att hon inte är en vanlig människa kan vi bland annat förstå utifrån hennes längd, hon skulle bli över två meter lång om hon rätade på sig. För att betona hennes övermänsklighet har konstnären valt att avbilda henne upphöjd, stor, mäktig och naken som en gudinna i det antika Grekland.
Det var konstnärens dotter som satt modell för konstverket. Vid den tiden var hon en 15 årig tjej som dansade balett och hennes kropp var mycket mindre än kvinnan i konstverket. Pappan, konstnären Torsten Fridh, tyckte om att ha henne som modell och hon poserade ofta i sina balettkläder.
Syjuntan har stickat en sjal till ”Utan titel”.
Syjuntan på Träffpunkten Allén
På Träffpunkten Allén träffas deltagare varje vecka för att sticka, virka, brodera och umgås. Träffpunkten Allén är en öppen verksamhet för stadens seniorer över 66 år.
När deras verk nu värmer stadens statyer, påminner de oss om hur kreativitet kan förena och skapa mening – både i stadens rum och i mötet mellan människor.
Träffpunkten Allén
Välkommen till Träffpunkten Allén som ligger i centrala Sundbyberg. Träffpunkterna bjuder in till gemenskap och aktiviteter som bidrar till en bättre hälsa. Du kan också besöka Träffpunkterna för att äta lunch, ta en fika, skapa nya kontakter, eller bara koppla av.
Träffpunkten Hallonbergen
Välkommen till Träffpunkten Hallonbergen som ligger i Hallonbergen. Träffpunkterna bjuder in till gemenskap och aktiviteter som bidrar till en bättre hälsa. Du kan också besöka Träffpunkterna för att äta lunch, ta en fika, skapa nya kontakter, eller bara koppla av.
Ny syjunta skapar gemenskap bland seniorer
Sedan januari 2025 samlas en grupp seniorer varje vecka på Träffpunkten Allén för att handarbeta tillsammans. Initiativet till syjuntan kom från deltagare som önskade ett sammanhang för kreativt skapande närmare hemmet.