Stadens gator får namn

Varje gata, park, kvarter och torg i Sundbyberg bär ett namn. Vissa namn är mer fyndiga än andra, men alla är noggrant genomtänkta och bestäms av kommunen.

I Sundbyberg är det chefen för stadsbyggnads- och miljöförvaltningen, som med hjälp av en namnberedning tar fram förslag på namn. Stadsbyggnads- och miljönämnden godkänner namnen som sedan fastställs av kommunfullmäktige.

Det finns flera olika sätt att angripa namngivandet på av gator, parker och kvarter. Kategorinamn är en möjlighet. Alla namn inom ett område eller stadsdel får då namn från en bestämd kategori. I Sundbyberg finns flera kategorinamn. I Lilla Ursvik, till exempel, är alla kvarteren uppkallade efter diverse frukter och bär, medan gatunamnen i Rissne är baserade på olika militära begrepp.

Historiken viktig

Det är också vanligt att ge namn efter en pågående eller tidigare användning av marken. Ett exempel är kvarteret Vagnfjädern i Brotorp, där en verkstad för reparationer av lastbilsfjädringar finns.

Historiska saker får också ofta styra namngivandet. Så kommer det exempelvis att bli i den nya delen av Ursvik. Den gamla gården (Stora Ursviks Gård) som en gång låg där var en av de sista kronogårdarna, varför en av gatorna får namnet Kronogårdsvägen. Även Totalförsvarets Forskningsanstalt kommer att ge upphov till en rad gatunamn, exempelvis Forskningsvägen och Forskargränd.

Det finns också memorialnamn. Gator och vägar är då uppkallade efter en avliden person. Ett exempel är Olof Palmes Gata i Stockholm.

När ett nytt namn ska tas fram får den ansvarige tjänstemannen på förvaltningen bedriva viss efterforskning om platsen. Se om det legat något på platsen tidigare t ex. Hittar man något spinner man vidare på den tråden.

Ingen regel utan undantag

I Sverige används namnen oftast med efterledet gata, väg eller gränd. Gata är normalt sett efterledet inom tätbebyggelse, väg används i ytterområden, exempelvis i villakvarter, medan gränd oftast används som benämning på en liten återvändsgata.

Undantag finns naturligtvis till både efterleden och deras användningsområden. Bland annat existerar Gustaf III Boulevard i Solna eller, mer känt, Kungsportsavenyn i Göteborg. I Sundbyberg finns exempelvis Lysgränd, som var en del av Råstensgatan — en av de större gatorna i centrala Sundbyberg. Förklaringen till namnet var en felaktig numrering längs gatan. Siffrorna räckte inte till och man var tvungen att döpa om en bit av gatan.

Lagar reglerar namngivandet

Även om varje kommun själv bestämmer sina gatu- och kvartersnamn är det inte helt fritt att göra som man vill. Det finns en kulturminneslag att ta hänsyn till samt ett ortnamnsråd på Lantmäteriverket i Gävle som vakar över nya namn. När Sundbybergs stad ger förslag på nya namn går det alltid en remiss till det lokala lantmäteriverket i Stockholm.

Lagen säger bland annat att man måste ta hänsyn till svenskt språkbruk. W istället för V är exempelvis inte okej i de flesta fall. Det är också viktigt att titta på gatunamn som finns i närheten, för att undvika förväxlingar. Om någon ringer efter ambulans till exempel ska det vara solklart vilken gata som avses.

Många aspekter vid namnbyte

Samma regler gäller då någon vill byta namn på en gata, ett torg eller något annat. Då finns det dessutom ytterligare aspekter att ta hänsyn till. Det ursprungliga namnet kan ha lång hävd i trakten, det vill säga det har funnits och använts länge av många. Ett namnbyte kan också skapa problem eller medföra kostnader för privatpersoner och företag med adress på just den gatan.