Oljeavskiljare

Verksamheter som riskerar att släppa ut olja till avlopps- eller dagvattennätet ska ha en oljeavskiljare. Olja som läcker ut kan orsaka problem med reningsprocessen i reningsverken och har en direkt påverkan på djur och natur i anslutning till vattendragen. Det kan även påverka vårt dricksvatten.

Olja som når reningsverken kan försämra reningsprocessen, vilket bland annat leder till en sämre kvalitet på det renade vattnet. Hur bra en oljeavskiljare fungerar påverkar framför allt miljömålen: Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet.

Följande verksamheter behöver oljeavskiljare

  • Bensinstationer
  • Fordonstvättar
  • Bilverkstäder
  • Gör-det-själv-hallar
  • Motor- och servicehallar
  • Olje- och kemikaliedepåer
  • Parkeringshus
  • Garage med golvavlopp

Finns inget golvavlopp behövs ingen oljeavskiljare. Ett golvavlopp innebär alltid en risk för att föroreningar följer med ut i ledningsnätet. Tänk på att en oljeavskiljare inte fungerar som ett reningsverk, utan endast skiljer av olja från avloppsvattnet.

Skötsel och tömning

Hur bra en oljeavskiljare fungerar påverkar framförallt Sveriges nationella miljömål (läs mer här: miljomal.selänk till annan webbplats).

Det är du som verksamhetsutövare som måste känna till hur oljeavskiljaren ska skötas och tömmas. Hör med tillverkaren om du är osäker, så får du hjälp. Här följer några tips kring hur du ska sköta oljeavskiljaren:

  • Kontrollera slam- och oljenivå samt larmet regelbundet
  • Töm oljeavskiljaren regelbundet (enligt standard när halva slamvolymen eller 80 procent av lagringsvolymen för olja är nådd)
  • Hantera slam och olja från oljeavskiljaren som farligt avfall

Tänk på att larmet är en sista säkerhetsåtgärd. Har du rätt tömningsintervall och sköter din oljeavskiljare rätt behöver larmet aldrig gå på.

Senast uppdaterad 4 april 2017