PCB

Den här sidan är främst för dig som har ett fastighetsägaransvar. PCB står för polyklorerade bifenyler, och är en grupp svårnedbrytbara, organiska föreningar som anrikas i näringskedjan när de kommer ut i miljön.

PCB har använts i elektrisk utrustning som transformatorer och kondensatorer och även som mjukgörare i plast och i fogmassor. Nyanvändning av PCB är förbjudet sedan länge, men ämnet finns fortfarande kvar i byggnader och produkter. Därför ska byggnader och anläggningar inventeras och vid behov saneras från PCB.

Fastighetsägaransvar

Ägare av byggnader byggda eller renoverade under åren 1956–1973 ska inventera dem för att ta reda på om de innehåller fog- eller golvmassa med PCB (undantag för vissa småhus), samt rapportera resultatet av inventeringen till kommunen.

Om fog- eller golvmassor innehåller 500 ppm PCB (500 mg/kg) eller mer ska byggnaden saneras. Produkter som misstänks innehålla PCB ska märkas upp, dekontamineras eller omhändertas som farligt avfall. Vissa PCB-produkter ska anmälas till Naturvårdsverket.

Byggnader eller anläggningar som är uppförda eller renoverade 1956–1969, med undantag av industribyggnader, ska vara sanerade senast den 30 juni 2014.

Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1970–1973 ska vara sanerade senast den 30 juni 2016, liksom industribyggnader som är uppförda eller renoverade 1956–1973.

I PCB-förordningen finns mer information om vad som gäller för dig som är fastighetsägare.

Effekter av PCB

Den mest uppmärksammade miljöeffekten är störningar i djurs förmåga att fortplanta sig. Sådana störningar har setts hos bland annat säl, mink, utter, sillgrissla och havsörn. När PCB-belastningen var som högst i miljön minskade stammarna av dessa arter. Sälstammen har nu ökat igen, samtidigt som PCB-halterna i miljön är betydligt lägre än i början på 1970-talet, men halterna är fortfarande otillfredsställande höga.

PCB kan påverka människors nervsystem och immunförsvar och så småningom även leda till cancer.

Senast uppdaterad 12 december 2017