PCB

Den här sidan är främst för dig som har ett fastighetsägaransvar. PCB står för polyklorerade bifenyler, och är en grupp svårnedbrytbara, organiska föreningar som anrikas i näringskedjan när de kommer ut i miljön.

PCB har använts i elektrisk utrustning som transformatorer och kondensatorer och även som mjukgörare i plast och i fogmassor. Nyanvändning av PCB är förbjudet sedan länge, men ämnet finns fortfarande kvar i byggnader och produkter. Därför ska byggnader och anläggningar inventeras och vid behov saneras från PCB.

Fastighetsägaransvar

Ägare av byggnader byggda eller renoverade under åren 1956-1973 ska inventera dem för att ta reda på om de innehåller fog- eller golvmassa med PCB (undantag för vissa småhus), samt rapportera resultatet av inventeringen till kommunen.

Om fog- eller golvmassor innehåller 500 ppm PCB (500 mg/kg) eller mer ska byggnaden saneras. Produkter som misstänks innehålla PCB ska märkas upp, dekontamineras eller omhändertas som farligt avfall. Vissa PCB-produkter ska anmälas till Naturvårdsverket.

Byggnader eller anläggningar som är uppförda eller renoverade 1956 — 1969, med undantag av industribyggnader, ska vara sanerade senast den 30 juni 2014.

Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1970 — 1973 ska vara sanerade senast den 30 juni 2016, liksom industribyggnader som är uppförda eller renoverade 1956 — 1973.

I PCB-förordningen finns mer information om vad som gäller för dig som är fastighetsägare.

Effekter av PCB

Den mest uppmärksammade miljöeffekten är störningar i djurs förmåga att fortplanta sig. Sådana störningar har sett hos bland annat säl, mink, utter, sillgrissla och havsörn. När PCB-belastningen var som högst i miljön minskade stammarna av dessa arter. Sälstammen har nu ökat igen, samtidigt som PCB-halterna i miljön är betydligt lägre än i början på 1970-talet — men halterna är fortfarande otillfredsställande höga.

PCB kan påverka människors nervsystem och immunförsvar och så småningom även leda till cancer.

Senast uppdaterad 28 juli 2016